Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

"Aldrig kunnat föreställa sig den nivå av antibiotikaresistens som råder redan 2019"


I årets Framtidsrapport "Stress, klyftor och bakterier", från ICA, får antibiotikaresistensen stort utrymme. Rapporten är en sammanställning av djupintervjuer med forskare, health-tech-startups och trendanalytiker, tillsammans med en Novus-undersökningdär man fokuserar på framtidens största hälsoutmaningar i Sverige med perspektivet år 2025.

Läs hela rapporten här>>

Antibiotikaresistens beskrivs i rapporten som ett av de 3-4 mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, säger i rapporten att han tidigare aldrig kunnat föreställa sig den nivå av resistens som råder redan 2019.

– I framtiden kommer vi i Sverige att dö av lunginflammationer. Det får vi räkna med. Bara en generation fram har vi en helt ny situation i landet. Idag dör det globalt fler människor på grund av antibiotikaresistenta bakterier än malaria och hiv tillsammans, säger Björn Olsen i en kommentar till rapporten.

Resistensen går inte att stoppa, men att motverka. De mest effektiva åtgärderna enligt rapporten är:

1. Minska köttkonsumtionen och välj lokalproducerat kött som bidrar till färre transporter, öppna landskap och en biologisk mångfald. 62 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa enbart svenskt kött eller fågel för att minska risken att drabbas av antibiotikaresistens.

2. Läkare måste bli mer restriktiva i att skriva ut antibiotika och patienter måste ta mer ansvar i att inte pressa läkare att skriva ut. 11 procent av svenskarna har försökt övertala sin läkare att få antibiotika utskriven.

3. Samhället bör miljöcertifiera antibiotika då preparaten är biologiskt aktiva substanser långt efter att ha lämnat vår kropp. Samhället måste också försäkra sig om att antibiotikan har producerats på ett hållbart sätt, och att man i framtiden inte tar in den billigaste antibiotikan vars produktion släpper ut höga halter i avloppsvattnet.

Sverige brukar hamna topp tre i världen när det gäller minst antibiotikaanvändning inom jordbruket.  Ett exempel som i bland används för att belysa skillnaden bara inom EU, som ändå har en förhållandevis restriktiv hållning till antibiotika jämfört med många andra länder i världen som tex USA och Thailand, är att en dosflaska antibiotika räcker till 300-400 konventionella grisar här, jämfört med till 3 grisar på Malta, som har högst antibiotikaanvändning inom EU.

Det svenska, KRAV-certifierade jordbruket har ännu restriktivare regler runt antibiotikaanvändning än det övriga svenska, konventionella jordbruket och är troligen ett av de mest reglerade i världen är det gäller antibiotika.

Rapporten lyfter att det aldrig används antibiotika i förebyggande syfte i svensk köttproduktion, ekologiskt/KRAV eller konventionellt, och inte heller i produktion av importerat ekologiskt kött och att det är kött producerat på detta sätt som man bör välja för att minska spridningen av resistenta bakterier.

2019-04-10