Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

KRAV-certifieringen värd 1,5 miljarder per år för svenskt lantbruk

En ny rapport som publiceras i dagarna har för första gången tagit fram en siffra för vad KRAV-certifieringen egentligen återför i mervärde till svenskt jordbruk. Rapporten ställer visar även svensk ekoråvaras värde när det lämnar gården. Den visar också att värdet därefter växlas upp 3-4 gånger innan livsmedlet når slutkund.


Totalt produceras ekologisk råvara till ett värde på mellan 5-6 miljarder kronor hos svenska lantbrukare. Tveklöst största värde har den ekologiska mjölkproduktionen, följt av spannmålsproduktionen. Som jämföra ligger det totala gårdsstödet till svenska lantbruk på 6 miljarder kronor.

- Det finns en mängd olika certifieringar som ska säkra mervärden producerade i svenskt jordbruk. KRAV är det, kanske det enda, som verkligen svarar upp mot att leverera en mervärdesbetalning tillbaka till lantbrukaren. Det totala värdet i KRAV-certifieringen, alltså den summa som går tillbaka till svenska lantbruk för att man valt att certifiera sig är totalt 1,5 miljarder kronor, säger Cecilia Ryegård expert på ekologisk produktion och marknad hos Agrovektor, som tagit fram rapporten för Jordbruksverkets räkning. Agrovektor är ett oberoende analys- och konsultföretag med expertis på ekomarknad och har fått uppdraget att göra en motsvarande rapport även för 2019 och 2020.

- Rapporten är ett kvitto på att KRAV-certifiering bidrar till ökad lönsamhet för svenskt jordbruk, vilket är grundläggande för att KRAV ska kunna fortsätta driva utvecklingen av hållbara livsmedel. För att vi ska nå regeringens mål om att 30 procent av all svensk jordbruksmark ska vara ekologisk till 2030, så är god lönsamhet i jordbruket en mycket viktigt faktor där KRAV har goda förutsättningar att bidra, säger Anita Falkenek, vd på KRAV.

Brist på spannmål – överskott på animalier
Rapporten belyser även nuläget för svensk ekoråvara och förväntningarna på situationen fram till nästa rapportsläpp i maj 2020. - Efter att det tidigare varit i stort sett en total bristsituation på ekologiskt, både på animalier och spannmål, så är nu läget lite annat. Spannmålsbristen består och ser så ut att göra fram till nästa rapport, även om vi skulle få en betydligt bättre skörd 2019. När det gäller animalier är det istället överskott på det mesta. Producenter har lagt av eller gått tillbaka till konventionell produktion när det gäller ägg, kyckling och gris, säger Cecilia Ryegård.

Stagnerande konsumentmarknad
I Sverige går ekoförsäljningen just nu trögt. De kvartalsrapporter som kommit in visar på blygsamma ökningar och andelsminskningar. - Axfood ökade lite drygt 1 procent första kvartalet, men andelen minskade på eko, eftersom totalförsäljningen ökade mer, samma gäller Systembolaget, som varit en pålitlig leverantör av strålande ekosiffror under många år. Detta är en tydlig trend för svensk ekoförsäljning just nu. Detta motsatt omvärlden där ekoförsäljningen fortsätter att skörda marknadsandelar i till exempel Danmark, Tyskland och Frankrike. Det gör att läget på exportmarknaden ser väldigt ljust ut för svenska ekoproducenter, säger Cecilia Ryegård

Fortsatt potential
Just export som lösningen för en ökad ekoproduktion är något som rapporten återkommer till vid ett flertal tillfällen. - Att etablera säkra exportrelationer är det givna framgångsreceptet för en fortsatt stabilt positiv utveckling på svensk ekomarknad. Men sedan ska vi inte glömma att det trots allt finns en fortsatt stark potential i hemmamarknaden. Det som behövs nu är en tydlig kommunikation från ekobranschen mot konsumenten. Ekologiskt måste bli lika med hållbart!, avslutar Cecilia Ryegård.
Läs hela rapporten på www.agrovektor.se här>>

2019-05-28