Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Grannen lägger om till ekologisk produktion – vad angår det mig?


Till något lite allvarligare och känsligare i fantastiska skördetider. Konsekvenserna av att oavsiktligt eller avsiktligt få inblandning av bekämpningsmedelsrester i ekologisk råvara. Sverige har hittills varit relativt förskonat från skandaler och systematiserat fusk. Men marknadssituationen som uppkom efter torkan 2018 – med ekopriser på ”all time high” för en rad grödor – sätter verkligen konsekvenser av nedklassad råvara på sin spets. Första fallet skadeståndsfallet med vindavdrift av pesticider är nu på väg in i rättssystemet i Sverige där grannar troligtvis i slutänden kommer ställas mot varandra. Vems är felet med pestcidrester i den ekologiska grödan?


Egentligen är det solklart. Jag äger min bit land som jag bedriver produktion på enligt det sätt jag önskar. Grannarna äger sin bit land som de får driva som de vill. Åtgärder som görs på respektive sida om rågången ska inte påverka grannens fält. Men rent praktiskt är det inte lika enkelt. Spridning av flyghavre är ett exempel på det, spridning av pesticider ett annat. Det grannen gör eller inte gör kan komma att påverka mina odlingar. När det gäller spridning av pesticider är det ingen tvekan om att den som använder det, måste se till att det hamnar där det är avsett att hamna och inte någon annan stans.

Enorma konsekvenser av kontaminering
Ovanstående gäller så klart oavsett om grannen är tomatodlare, har en bigård med honungsproduktion eller odlar ekologiskt/KRAV. Troligen är allt för få medvetna om vilka ödestigra konsekvenser det kan få om t.ex pesticidrester hamnar på en intilliggande eko-gröda. Konsekvenserna kan bli enorma genom att en relativt liten kvantitet råvara med pesticidrester, kan kontaminera en jättepost med eko-råvara i närmsta större silo. Något som det talas väldigt lite om.

Särskild hänsyn gäller till all eko-areal
I samma veva som arealen blir ekologiskt omlagd så gäller särskild hänsyn till de ekologiska arealen, dvs samma regler som gäller för sprutning intill tex en tomtmark eller bostadsområde. Därför måste alla som lägger om sin areal till ekologisk produktion informera alla sina grannar med anslutande areal om detta. Och grannarna måste förmodligen av ekonomisk risk anpassa sin kemiska bekämpning för att inte ofrivilligt råka sprida något utanför sin egna areal. Det är inga små arealer som vi pratar om längre som påverkas och när den ekologiska produktionen letar sig ut på de större slätterna där man kör intensivare lantbruk och fälten ofta ligger kant vid kant. Vad händer om man chansar att spruta den, eller att pappa, nya drängen och eller den andra grannen gör det av ”misstag” för att vara duktig och snäll, och sedan blir grannens ekologiska gröda förstörd?
Detta kan nu tyvärr redan ha hänt. Lantmännen har haft stora kostnader för nedklassad rapsråvara från ekologisk till konventionell samt framtagning av ersättningsråvara och nu är en rättsprocess startad. Lantbrukaren har ansvar för sin leverans, men till vilka proportioner och vad är skäligt?

Stämma grannen – ens tänkbart?
Hur snäll kan man vara mot grannen om man själv får en faktura på 10 miljoner kronor för att man levererat felaktig eko-råvara samt blir av med sin KRAV-certifiering? Man kan lugnt säga att för den drabbade ekologiska lantbrukaren, om han inte har fuskat, så har ett oförskyllt helvete börjat rejält. Är det ens tänkbart att stämma grannen eller grannarna för detta och hur blir livet sedan? Alla som bor på landet och brukar areal här vet hur viktigt det är med bra relationer till grannar och kollegier för att livet skall fungera som helhet för familj och vänner. Fester, jakter, maskinsamarbeten, föreningsarbete, barn som leker ihop, bandy, massor av små saker som gör livet värt att leva kommer att ställas på sin spets. Och i ett antal fall är skadestånden av sådan storlek att den som är ansvarig kan få gå från gård och hem.

Äganderätten är stark i bondeledet. Vare sig man vill spruta eller inte spruta har man full suveränitet över sin egen mark. Så länge som vi har en teknik som distribuerar pesticider på ett sätt där vindavdrift kan vara ett problem. Ja, så länge får vi också jobba med tillräckliga skyddsavstånd mot grannen. Och har vi inte tänkt på det förrut, är 2018 och ovannämnda rättsprocess en väckarklocka.

Olle Ryegård Redaktör och ansvarig utgivare tidningen Ekoweb

2019-08-12