Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Lantmännen: Stor skördeökning vid höstgödsling även i eko-odling!

På försöksgården Bjertorp utanför Vara har Lantmännen 2019 påbörjat en långsiktig eko-demo. Nu finns resultat tillgängliga från demoodlingens första säsong, från skörd av höstvete Festival och vårkorn Crescendo. Erik Pettersson, växtodlingsrådgivare på Lantmännen, är positivt överraskad över resultaten.

– Vi har kunnat se en skördeökning på knappt 1 ton i vårt höstvete, bara genom att ha lagt eko-gödsel på hösten istället för på våren. Kväveupptaget var mycket bra och höstgödslingen har verkligen drivit volym, säger Erik Pettersson.


LÅNGSIKTIGT FÖRSÖK

Det långsiktiga eko-försöket på Bjertorp gick ur startgropen 2019. Tanken framåt är att prova och visa upp effekten av Lantmännens ekologiska gödningsmedel, samt testa olika ogräsbekämpningar. Inför säsongen 2020 såddes höstvete Festival och vårkorn Crescendo i försöksparcellerna. Båda grödorna gödslades utefter en kvävestege, från 0 till 200 kilo kväve i höstvete och 0 till 160 kg kväve i vårkorn. Halva arealen höstvetet höstgödslades också.

NPK REDAN VID SÅDD

Höstvetet av sorten Festival såddes den 25 september 2019, i 2 olika led: ett med höstgödsling och ett utan. Eko-gödseln var Biofer 10-3-1, innehållande 45 kilo kväve, 13 kilo fosfor, 4 kilo kalium och 3 kilo svavel.

– Marken i försöksområdet är mullfattig lättlera som tidigare haft en låg mineralisering och dåligt med fosfor. Vi valde därför en hög kvävegiva, lagom med fosfor och lite kalium, säger Erik.

Både gödslat och ogödslat vete fick sedan ligga över en relativt mild vinterperiod. Under våren myllades sedan Biofer N15 ner i båda leden, utefter en kvävestege. Även en ogräsharvning av grödan gjordes.

ÖVERRASKANDE EFFEKT – HÖG AVKASTNING

Redan under våren kunde skillnader mellan leden observeras, men det var inte förrän vid skörd som effekten av höstgödslingen verkligen gick att uppfatta.

– Vi kan uppmäta en skördeökning på runt 900 kilo per hektar, i de led som fått samma mängd kväve på hösten jämfört med på våren. Det tar tid att omvandla kväve, men den milda vintern och fuktiga förhållandena verkar har medfört att mineraliseringen fungerat fullt ut, säger Erik Pettersson.

Effekten var som mest påtaglig när två led med nästintill likvärdig mängd kvävetillförsel jämfördes. Båda hade fått 120 – 125 kilo kväve, med enda skillnaden att delar av kvävet i ena ledet lags vid sådd och fått mineraliseras under vintern.

– Höstgödslingledet uppmäte 4711 kilo jämtemot 3809 kilo i ledet som enbart fått kvävetillskott på våren. Värt att notera är att även fosfor och lite kalium tillfördes under hösten, men skillnaden är fortfarande anmärkningsvärd, säger Erik Pettersson.

LÅG PROTEINNIVÅ – NY GÖDSLINGSSTRATEGI KRÄVS

Höstvetessorten Festival som använts i demoodlingen kan normalt producera gröda med kvarnkvalité, men på Bjertorp lyckades ingen av parcellerna nå proteingränsen på 10,5 procent i år.

– Vi kan se att proteinhalten har fått skjuts i de delar där vi lagt på rejält med Biofer och att höstgödslingen har sänkt proteinhalten till följd av de högre skördarna. Det alltför torra vädret under våren har också bidragit till att kvävet inte frigjorts i tillräckligt hög fart för att öka proteinhalten, säger Erik.

Han menar på att en ny gödselstrategi behövs, där snabbverkande kväve kan användas för att höja proteinhalten till kvarnvete.

EN DELVIS LÖNSAM KALKYL

Lantmännen har även tagit fram en lönsamhetskalkyl för försöken. Uträkningarna har gjorts utefter intäkterna av att sälja till kvarn i april-juni eller att låta spannmålet gå till foder, tillsammans med eko-stöd.

– Höstgödsling i kombination med vårgödsling upp till 80 kilo kväve gav ett positivt resultat i lönsamhetskalkylen på TB2-nivå för fodervete då inget led nådde kvarnkvalitet, trots höga kvävenivåer. Mest lönsam är vår höstgödsling med 450 kilo Biofer 10-3-1, som gav ett överskott på 1508 kronor per hektar i TB2, menar Erik Pettersson.

Erik drar slutsatsen att höstgödslingen i höstvete har en bättre lönsamhet jämfört med att lägga motsvarande mängd kväve på våren. Det ska också tilläggas att detta var ett mycket speciellt år, där nederbörd under hela våren fram till midsommar begränsade skördepotential och protein, enligt Erik.

Bilder: Erik Pettersson och Oscar Friberg

Oscar Friberg

2020-12-17